-
Enligt romersk mytologi grundades Rom av bröderna Romulus och Remus som blivit uppfostrade av en varghona. Rom grundas vid floden Tibern på 7 kullar. Platsen väljs för att den är lätt att försvara och passeras av många handelsmän.
-
Endast patricierna har politisk makt, störst makt har patricierna i senaten, 300 stycken som sitter på livstid. 2 konsuler väljs ur senaten och sitter i 2 år, fördelar ordet i senaten. Vid kris kan en diktator väljas i 6 månader, stor ära att bli diktator. Folket kallas plebejer och är huvudsakligen bönder. De utgör armén men har ingen politiskt inflytande. Rom använder sig av hoplitteknik i strid.
-
Grekland består av flera stadsstater, de har språket och religionen gemensamt. Aten leds av aristokraterna, samhällets rikaste elit och bästa krigare.
-
Tidigare krigade endast aristokrater med varandra, nu fick alla medborgare(fria bönder, som äger mark) vara med i arméer för att skydda mot utomstående hot. Slavar fick inte kriga eftersom de behövde jobba, de gick ej att lita på och hade ej statusen.
De nya arméerna kallades hoplitarméer, alltså arméer med fotsoldater utrustade med sköld och spjut, stort fokus på formationer.
Leder efterhand till demokrati, "om jag ska dö för mitt land vill jag ha politiskt inflytande". -
Persiska riket är mycket framgångsrika eftersom de är toleranta. De känner lite på Grekland och attackerar (inte en stor grej). De splittrade stadsstaterna enas och lyckas försvara sig. De bygger en gemensam flotta som styrs av Aten och bildar en gemensam skattkista (bildar DAS, Delisk-Attiska sjöförbundet), för att i framtiden kunna försvara sig om Perserna kommer tillbaka.
-
Grekisk filosof, började filosofera om människor istället för naturen. Skrev aldrig ner något, alla källor till honom kommer från Platon
-
En mycket intellektuell stat, mycket nerskrivet, kultur, naturvetenskap. Ses som "Europas vagga" och den första demokratin. Trots att av 300 000 invånare fick endast 10% av befolkningen fick rösta (medborgare), dvs ej kvinnor, marklösa, slavar eller invandrare.
-
Då det gått 70 år och grekerna inte blivit attackerade stjäl Aten skattkistan och använder den för att pimpa sin stad och armé. De expanderar och startar Peloponnesiska kriget (kriget mellan stadsstaterna), tvingar på demokrati på andra stater. Perserna och de andra grekerna går ihop för att besegra Aten. Aten ger då rösträtt till alla som går med i armén och ror båtarna, dvs egendomslösa får rösta.
-
Sokrates lärljunge, skrev ner åt Sokrates. Tyckte att filosofer var de smartaste i samhället och därför var bäst lämpade att styra
-
Folkförsamlingen är den stora massan och består av ca 6000 personer, men alla av de 30 000 som har rätt uppmuntras att delta. Vem som helst kan föreslå nya lagar, starta en rättegång, osv.
500 personer lottas ut till rådet och styr diskussionen.
Det lottades också ut personer till domstol och ämbete. De enda som inte var utlottade var generalerna som valdes efter kompetens. Det kallas aristokrati; styre av de bästa, istället för demokratins styre av folket. -
Sparta är en annan stadsstat i Grekland. Till skillnad från Aten styrs de av 2 kungar (en kung kan styra staden, den andra kriga. praktiskt om ena kungen dör). Sparta la stort fokus på krig och erövring. Alla män var krigare, kvinnorna tränades och utbildades för att föda barn. Jordbruket sköttes av slavar. Sparta var väldigt fysiska (vann alltid OS), men inte särskilt intellektuella och skrev aldrig ner något. Källorna är ofullständiga eftersom allt nerskrivet kommer från andra stater.
-
Bönderna fick heltidsarbete som krigare av Senaten, kvinnor och slavar fick ta över jordbruket, skattesystemet utvecklades. Detta ledde till att Rom kunde expandera och ta över hela Italien.
Rom skapar provinser med delvis självstyre, ex Spanien och stater i Afrika.
Vissa länder går med självmant för att skydda sig själva, ta del av romersk teknologi och kunskaper(ex vägar), och för att få skydd av armén. -
De stöter på en grekisk koloni och blir väldigt imponerade, börjar influeras av religion, kultur, matte, osv. Patricierna talar grekiska med varandra.
-
En av historiens främsta fältherrar, från Karthago i Afrika.
-
Kallades "kriget mot Hannibal" av romarna. Hannibal var fältherre från Karthago i Afrika. Han byggde en armé med legosoldater och stridselefanter, reste sedan med dem över alperna i vintern och attackerade Rom från norr. Framgångsrikt eftersom Rom inte var vana vid att försvara från norr. Det ledde till 20 års krig som Rom tillslut vann, decimerade Rom.
-
Stor mängd plebejer dog i Puniska kriget, patricierna köper upp de tomma gårdarna. De stora jordbruken drivs av slavar, är mycket effektiva och konkurrerar ut de andra plebejerna. När jordbruket bara är slavar stannar utvecklingen, eftersom de inte har någon motivation att utveckla eller uppfinna. (Blir uppror, ex Spartacus). Samhället blir dekadent (förlorar riktning, blir för lyxigt) och slavar blir en lyxprodukt. Det behövs konstant nya slavar, dvs de behövs konstant krig för att erövra fler.
-
Eftersom gårdarna blivit köpta av patricier har plebejerna inte längre någon mark och är därmed inte längre plebejer (äger bara sig själva, får inte vara med i armén). Proletärerna som de nu heter flyttar in till städerna och jobbar istället där.
-
Rom blir attackerade men kan inte försvara sig eftersom det finns så få proletärer kvar. Gaius Marius bygger då en armé av proletärer som jobbar för lön och mark när de pensionerar sig. Andra patricier kopierar honom och bygger privata arméer. Detta leder i längden till korruption och inbördeskrig. Eftersom patricierna måste expandera för att tjäna pengar blir Rom mycket större under denna tiden.
-
Caesar var Gaius Marius arvinge och tog över hans pengar och armé. Caesar tar över Frankrike för äran, är mycket framgångsrik. Han invaderar sedan Rom, tar makten, och utnämner sig till diktator. Caesar blir tillslut mördad av senaten och Octavianus tar över hans armé.
-
Octavianus tar över Caesars armé och spelar det politiska spelet extremt bra. Han tar kontroll över våldet och blir överbefälhavare för alla privat arméer i Rom (centraliserar makten). Octavianus lärde sig av C och var inte lika aggressiv, blir istället vald till konsul 13 år i rad. Man kan säga att han räddade Romarriket, eftersom han enade det.
Tillslut blir han krönt kejsare över Rom för att visa att han är så högt uppsatt. Han byter namn till Augustus och blir den första kejsaren. -
När Augustus blir kejsare sträcker Romarriket sig från England till Egypten och han bestämmer att de ej ska expandera mer. Han vill ena riket eftersom det är en tydlig klyfta mellan öst- och västrom. Denna period kallas Pax Romana, alltså den romerska freden.
-
Från Jesus födelse till år 300 blir kristna förföljda och förtryckta, framförallt av romare. Jesus var en rebell som skapade en motrörelse till religion och samhället. Han riktade sig åt fattiga och kritiserade rika. Kristendomen spreds med mission och var framgångsrik eftersom den var så inkluderande.
-
Petrus reser till Rom och missionerar, blir biskop där. Biskoparna i Rom efter honom känner sig extra viktiga och kallas för "papi". Menas att dom är som fader till de andra, ordet utvecklas till Påve. Påven sitter på livstid och avgår sällan. Den nuvarande påven heter Fransiscus.
-
Rom brinner i 5 dagar (Roms brand), vissa tror att Kejsare Nero anlagde den, andra att de var en olyckshändelse. Nero anklagade kristna och de erkände (blev antagligen tvingade med tortyr). Petrus blev korsfäst uppochner och är nu en martyr.
-
Under romarrikets fall drog det runt stora krigarskaror och letade efter mark att erövra. Efter en tid började hela folk flytta. Eftersom Europa var så glesbefolkat fanns det mycket tom mark.
-
Problemet med Pax Romana är att Rom är byggt på att konstant expandera. Nu blir det blir ej ny input (kultur, teknologi, språk, osv) och de kommer inte in mer slavar i jordbruket(fria män vill inte jobba med det för de är slavars jobb) vilket leder till att ekonomin förfaller långsamt. Som följd av detta blir det inbördeskrig och rom blir lättare byte för grannländerna. Dessutom är riket för stort för att kontrollera och makten skiftar hela tiden mellan olika kejsare.
-
Konstantin var den siste starke kejsaren i Rom. Han lyckades ta makten när de var kaos och konstant maktkamp. Konstantin flyttade huvudstaden från Rom till Konstantinopel (dagens Istanbul). Han var också den första kristna kejsaren.
-
-
Församlingsväsendet blir större och större (kyrkan, hierarkin, mm). Vanligt att kristna donerar makt till kyrkan när de dör. Det bildas en hierarki (gud, påven, biskop, präst, folket). Efter Rom faller är de mycket fattigt och kyrkan går ut och hjälper vilket skapar mycket popularitet bland folket.
-
Den sista västromerska kejsaren faller år 476. Armén och politiken har blivit svag, de får inte längre in skatt. Östrom fortsätter existera och blir bysantinska riket.
-
Västeuropa har hamnat på efterkälken och feodalsamhället uppstod. Den stora majoriten av folket är bönder. Kyrkan splittras i den katolska och den ortodoxa.
-
-
Kejsare över Frankerna och grundare till det feodala systemet.
-
Karl den Store behövde hjälp att styra och skydda landet och delade därför upp det mellan länsherrar. I utbyte mot mark svor länsherrarna en trohetsed till kungen och
-
När västrom faller tappar påven makt och kristna skydd. Påven reser 751 till Pippin, kung över frankerna och ber om hjälp med att döda lombarderna. I utbyte ger påven massa pengar och kröner Pippin till kung (trots att han redan är det).
-
Påven kröner Karl (pippins son) till kejsare över alla kungarna i det Tysk-Romerska riket. Detta visar att påven är högst upp, han som delar ut makten. Och gör att Frankerna sprider kristendomen med våld, att påvens makt växer och att han får en värdslig armé.
-
Kyrkan är mycket stark och korrupt, behåller makten genom mutor och hot. Bla. simoni, skärselden, celibat, bannlysa och interdikt, tionde, missionsarbete.
-
Stor folkökning i Europa eftersom jordbruket effektiviseras (korntalet ökar). Bland annat kommer bättre plogar (dvs bönderna kommer djupare i jorden), hästsko. De börjar med treskifte, alltså delar man upp åkern i 3 delar, 1 del odlas på hösten, 1 på våren och en i träda. Ekologisk katastrof, skogarna krymper.
Handeln får fart och det blir vanligare med pengar. Alla behöver inte längre vara bönder och leva under adeln. Kommer skrån och borgare i städerna. Mycket moral involverat i ekonomin. -
Påven uppmanade kristna till heligt krig mot islam för att ta tillbaka Palestina. De tog sig genom Konstantinopel till Jerusalem, och var extremt våldsamma. Deras fältrop var "Gud vill det". Följdes av flera korståg runt hela världen.
-
Fredliga kontakter över religionsgränserna hade kulturell betydelse eftersom Konstantinopel och arabländerna hade en mer utvecklad civilisation. Under "de mörka åren" i Europa hade de studerat de gamla grekernas texter. De främsta filosoferna och vetenskapsmännen var under denna tid araber.
Kunskapen från dem lärdes vidare i Europas universitet. -
Hansan var ett tyskt handelsförbund som uppstod kring Östersjön. Skapade stora städer eftersom borgare flyttade till Hansans hamnar för att handla. Hansan spred kultur, språk och senare Digerdöden.
-
Folkökningen planar ut, pga svält och hög press på bönder. Digerdöden leder till bättre förhållanden för bönderna. Bönderna kan ställa mer krav och kritiserar orättvisorna i samhället. Adelsmännen slår mest ner upproren och hämnas brutalt. Dock försvann livegna bönder från större delen Västeuropa.
-
Digerdöden kommer via sidenvägen i 3 former, böldpest, lungpest och blodpest. Kom från svartråttor och loppor, fanns inget skydd. Dödade 1/3 av Europas befolkning, liken låg och ruttnade på gatorna. Sågs som ett straff från Gud, många blev mer kristna. En del skyllde på judarna, särskilt i Tyskland.