-
På forntiden talades det ett språk som kom ifrån indoeuropéerna. Efter en tid valde folket att dela upp sig och hitta nya hem där de kunde bosätta sig. Under tiden de vandrade förändrades sättet att tala, de uppstod nya dialekter. Då bildades det flera nya språk. Ett specifikt språk som uppstod kallades för ur-germanska, där hade Nederländska, Tyska, Engelska och ur-nordiska sitt ursprung. -
Urnordiskan som varade under forntiden har nu utvecklats till förnordiska. Det delar sig i tre olika delar som är fornvästnordiska, fornöstnordiska och forngutniska. Runstenar användes under vikingatiden, det var ett sätt för folket att skriva. Tecken som liknar bokstäver kallas för runor. De flesta orden som används idag kommer ifrån vikingatiden, t.e.x moder, hus, sten och yxa. Runor fanns i norra Europa lång tillbaka, och det användes ett runalfabet eller ett så kallat Futhark som det heter. -
Sverige blev ett kristet land efter vikingatiden. Det talades endast latinska i kyrkan, därför förstod inte folket någonting. I samband med kyrkan så kom det latinska alfabetet. Vi har fått många ord från latin och grekiska som vi använder idag, t.e.x kyrka och kors. Det flyttade även tyska köpmän och hantverkare till Sverige som tog med sig nya ord till Sverige. Ord som skomakare, snickare, skåp och tröja skapades. -
Översättningen av Nya Testamentet genomfördes år 1526, då började den period som kallades för äldre nysvenska. Det skedde en utveckling inom kristendomen, och den första bibelöversättningen skapades av Gustav Vasa. Därför bytte man ut latin till svenska som ett religiöst språk i Sverige.
-
Under 1700-talet så talades det endast franska på Stockholms slott. Vi fick ytterligare nya ord: paraply, balett, applåd, fåtölj och kalsong. Det sågs som en självklarhet att alla invånarna talade franska. -
Det som kännetecknar yngre nysvenska är tidskriften Then swänska Argus, det är en publicering av Olof von Dalins. Tidskriften var viktig då den skapade en vanlig svensk prosastil.
-
Den industriella revolutionen tog över Sverige under 1800-talet, det resulterade till nya låneord. Orden handlade om affärer, arbetsliv och politik. Det var bland annat: jobb, bojkott, strejk, konservativ, intervju och reporter. -
Vi lånar än idag nya ord från USA, det är ord som rör nöjen, mat, teknik och sport. Ord som t.e.x Pop, Hip hop, Hamburgare, popcorn, Smartphone, selfie och airbag. Det finns mycket fler ord som vi har lånat från det engelska språket. -
Det utfördes en stavningsreform år 1906, det innebar att man i framtiden skulle stava v-ljud med v istället för f och fv. Samtidigt så skulle tt ersättas med dt. Det kom ut en språkriktighetshandbok med sitt första upplagan år 1939, där diskuterades den korrekta svenskan.
