Medicin och hygien - Axel Diurlin

Medicinalväxter

15,000 BCE

Genom grottmålningar har man kommit fram till att förhistoriska kulturer började använda mediciner från växter redan 15 000 f.Kr och även innan det.

Grunden skapas

332 BCE

Imhotep är historiens första läkare känd vid namn och är förmodligen författaren till Edwin Smith-papyrusen, en av de äldsta bevarade skrifterna om medicin.
Forntida Egypten var under sin långvariga historia en av de främsta och mest avancerade kulturer när det kom till medicin. Här uppkom flera av de idag grundläggande principerna inom läkekonsten såsom: kirurgi, tandvård, anatomi och farmakologi. Dock var dessa principer lång ifrån vad de är idag då.

Åderlåtning

1400

Teorin om att brist eller överskott på de fyra kroppsvätskorna, gul och svart galla, slem och blod, kontrollerar sjukdomar var den ledande under antiken. För att återigen bli frisk krävdes det att balansera dessa fyra vilket man gjorde genom åderlåtning. Personen i fråga, den sjuka, töms på sitt blod genom att man skar upp blodkärlen.

Signaturläran

1500

Läkekonsten var vid denna tid fortfarande till stor del fokuserad och beroende av naturen och växter för att få fram hjälpmedel. Dock hade den på sätt och vis utvecklats när signaturläran under antiken och medeltiden trädde fram. Tanken var att föremåls yttre utseende är i enlighet med dess funktion. Som exempel användes blåsippans blad mot leversjukdomar och ögontröst mot ögonsjukdomar.

Blodcirkulation

1628

Det medicinska genombrottet

1800

Under 1800-talet började hela samhället att dras mer och mer mot vetenskaps och dess tankar. Därför var det vid denna tid läkekonsten lämnade idéer från antiken och gick in i framtiden. Eftersom religionen började förlora greppet om folk blev det tillåtet att experimentera på de döda, något som lett till en utveckling inom alla grenar inom medicin och hygien.

Bedövningsmedel

1840

I början av 1800-talet var operationer något som fruktades. Det fanns inga bedövningsmedel vilket betydde att starka män som skulle hålla patienten i styr var väsentliga vid varje operation. Mycket press på kirurgen förekom också då han förväntades göra en snabb operation men många förlorade då sin precision. Det började komma bedövningsmedel men som alla hade sina konsekvenser. Det var med stor efterlängtan som det smärtstillande medlet eter uppfanns.

Tanken om hygien

1867

Louis Pasteurs upptäckter öppnade upp mikrobiologins värld. 1856 med hjälp av sitt mikroskop såg han bakterier som förstörde produktionen av alkohol. Några år senare kom han fram till att man kunde ta död på dessa bakterier genom att värma upp väskan, det kallas pastörisering. Ifall man kunde avlägsna bakterierna kunde man skapa en fullkomligt ren yta. Med hjälp av denna information började den brittiska kirurgen Joseph Lister att experimentera med liknande processer inom sjukvården.

Röntgen

1896

Penicillin

1928

DNA

1962