-
Urnordiskan är det språk som stod på runor och var ett gemensamt språk för länderna i Norden. Oavsett om runorna gjordes i Sverige, Norge eller Danmark användes samma språk.
En runrad hade 24 tecken och kallas för futharken. Th-ljudet som fanns då, finns fortfarande kvar i engelskans the. -
Svenska, norska och danska är alla språk som kommer från urnodiskan och man brukar säga att det är 3 olika språk men man skulle också kunna säga att det är olika dilakter då svenskar, norskar och danskar till största del förstår varandra.
-
Urnordiskan kommer från Asien och uppkom där för cirka 4000 år sedan. De har sedan spridit sig över delar av Asien och Europa. Senare har språket delat upp sig i olika grenar, ur den germanska grenen utvecklades urnordiskan.
-
Runsvenska också kallat för vikingarnas språk.
Under 1000-talet skedde förändringar och svenska språkets framvxt hänger ihop med det. I de nordiska länderna bildades kungariken och att urnodiskan utvecklades till fler språk hänger ihop med att det bildades kungariken. I Sverige bildades runsvenskan. I Sverige forsatte man att skriva runor och så men runraden förkortades från 24 tecken till 16 tecken. -
Den viktigaste källan till språket är lagtexterna, de äldsta lagtexterna är från 1225 och det blev liksom brytpunkten för fornsvenskan. Man lånade ord från grekiskan och latin. Istället för grekiska och latinska låneord började man senare under fornsvenska perioden mest använda tyska lånord. Det kan vara för att en hel del tyskar bodde i Sverige under den här tiden.
-
Norge, Sverige och Danmark började använde fler lånord och förenklade språket men Island behöll sitt språk med arv orden därför är deras språk så pass olikt de andra språken.
-
När Sverige under Gustav Vasas tid bröt sig loss från kalmarunionen och Hansans betydelse avtog så ville Gustav Vasa ha ett riksspråk som alla i hela landet skulle kunna använda sig av. Bibeln översattes till svenska. 1526 var översättningen för nya testamentet klart. Texterna kom att bli ett mönster för hur svenska språket skulle skrivas och stavning och grammatik skiljde sig inte alls mycket över landet, den blev enhetlig.
-
När bibeln började läsas på svenska i kyrkan på söndagar fick alla ett gemensamt förråd av ord och uttryck. Kung Gustav lll grundade 1786 den svenska akademin och språket blev ännu mer enhetligt. Alla började lära sig läsa och skriva under 1800-talet och 1842 infördes allmän skolplikt. Det fick storbetydelse för språkets utveckling.
-
Det skedde en industralisering vilket minskade skillnaderna mellan dialekterna. Det för att kontakten mellan olika delar av landet ökade. Man började också ta in franska låneord och grammatiken blev enklare. Språket började sakta allt mer likna språket vi använder idag.
-
Det skedde en stavningsreform 1906 som gjorde att orden började stavas mer som man uttalade de. Skriftspråket anpassades till talspråket, äldre ord börjades skriva som det uttalades, längden på meningarna blev kortare och inte lika komplicerad.
-
Dialekterna försvinner allt mer och mer men på senare tiden har man börjat värna om de, då det är ett svenskt kulturarv. Man hör allt fler dialekter på tv och inte bara rikssvenska som det skulle vara förr. Istället för grekiska, latinska, franska och tyska lånord började vi också ta in engelska lånord och använda oss av dem också. Utvecklingen inom data och mobil har gjort att vi börjat skriva förkortningar och använda smilisar.