-
Kreta var Europas första civilisation, från till exempel Knossos, en stad på Kreta, kommer också det allra äldsta fyndet av skriftspråk i Europa. Knossos var hem till Kretas största kungapalats som bestod av hundratals rum på flera vångingar. På 1200-talet f.v.t. tas Kreta över av Grekerna. -
Fenicierna var sjöfarare och handelsfolk som byggde städer kring större delen av medelhavet. De lärde grekerna skriftspråket, vilket är det alfabet vi fortfarande använder idag. Fenicierna fanns fram till ca 300 f.v.t. -
Mykene var en stad på det grekiska fastlandet. Till skillnad från kungapalatset i Knossos hade palatset i Mykene tjoka murar som skulle kunna indikera att kungarna där var rädda för krig. -
De grekiska stadsstaterna började grunda kolonier omkring 800 f.v.t. så som al-Mina i norra Syrien och Ischia vid Neapelbukten som några av de tidigaste. -
Stadsstater som styrdes av egna kungar växte fram då byar kunde bli självständiga och växte till större städer. Detta kunde ske eftersom man kom på nya handel och jordbruksteknik. Många stadsstater hade egen kultur och valde ofta en egen skyddsgud, till exempel hade Sparta jaktgudinnan Artemis. -
-
Antiken är ett är namnet på på den period då medlehavsområdet dominerades av grekisk och romersk kultur. Den börjar då de grekiska stadsstaerna växer fram och avslutas när det västromerska riket går under.
-
Det fanns flera tävlingar i antikens Grekland som man utförde i gudarnas ära. Den största av dessa tävlinga var de olympiska spelen. Man tävlade i flera grenar, där de flesta nu är en del av friidrott, och det var endast män som tävlade. Kvinnorna hade en likanade tävling som hette heraiska spelen som förmodligen också tävlade i friidrotts-liknande grenar. -
Under antiken påstår romarna att en kung som hette Remus skapade staden Rom. Om detta stämmer vet vi dock inte riktigt eftersom de också sade att Remus och hans tvillingbror, Romulus, var söner till krigsguden Mars, men det var oavsett början på romarnas tideräkning. Arkeologer har hittat bevis på att deras tideräkning stämmer, via fynd som husgrunder som är från 700-talet f.v.t., men snarare att staden började som några byar som sedan blev till en stor stad. -
-
Den persiske kungen Kyros II blev ensam härskare över hela den iranska högplatån, på grund av ett mindre krig mot menderna. Han märkte att det på gick en maktkamp i det nybabylonska riket mellan kungasläkten och de högsta prästerna, detta utnytjade Kyros och lät sina soldater attackera riket. Persernas taktik var att ha två soldater i en hästdragen vagn, en styrde hästen och en sköt med pilbåge. Till slut härskade kung Kyros II över historiens dittills största imperium. -
Var nionde dag samlades de militärt utbildade männen som var över tjugo år gamla i Aten för att rösta om bland annat lagar. Alla hade vars en röst och det gick ofta till genom att en person höll ett tal, en diskution hölls och man röstade genom handuppräckning. De som faktiskt fick rösta var ungefär en sjättedel av befolkningen. -
År 509 f.v.t. förderev romerska bönder och rika stadsbor den sista etruskiska kungen och Rom blev en stat där man väljer sina ledare, dvs en republik. -
Teatern uppkom som en tävling i vem som bäst komponerade en körsång, som var en del av en högtid i vinguden Dionysos ära. Det var enklare att vinna om man gjorde framträdandet tydligare genom att lägga till repliker mellan sångerna. Replikerna växte med tiden det utvecklades pjäser som mer liknar teatern vi har idag. -
Landskapet Jonien som stod under persiskt styre gjorde uppror på grund av de höga skatterna och Aten skickade soldater och skepp i solidaritet. Även om Jonien misslyckdes med sitt uppror ville perserna straffa Aten. Kung Kyros II skickade en flotta med tusentals soldater mot Aten, men när de kom till Marathon blev de stoppade och drevs tillbaka. -
Perserriket hade fått en ny kung, Xerxes, som åter tågade mot Aten, nu med en större armé. Aten hade nu fått stöd från andra stadsstater bland annat Sparta, som var genomsyrat av en krigisk livsstil och slogs till sista man. Vid den trånga bergspassagen Thermopyle lyckades man hålla stånd mot den överlägsna persiska armén i tre dagar innan perserna vann slaget och kunde tåga mot Aten. -
När den persiska armén nådde Aten brännde de staden. Den Atenska flottan lyckades lura in den persiska i en fälla vid ön Salamis där mängder av skepp och soldater gick förlorade. Förlusten gjorde att Xerxes och det lilla som fanns kvar av hans armé fick retirera. -
Efter kriget mot perserna växte sig Aten starkare och såg sig som ledande stadsstat över Grekland. Detta ledde till en serie väpnade konflikter med det makt-avundsjuka Sparta mellan åren 431 och 404 f.v.t. Det än så länge jämna kriget avbröts dock 422 f.v.t. med en kortvarig vapenvila. År 415 f.v.t. gjorde Aten ett nytt försök att, med en stor flotta, kontrollera grekerna i väst. Detta slutade i förlust och 404 f.v.t. stod det klart att det Peloponnesiska förbundet, ledda av Sparta, segrat. -
En stor anledning till att krigen mellan stadsstaterna upphörde var att de en efter en slöt förbund med Makedonien och deras kung Filip som tillträdde 359 f.v.t. Grekerna och Makedonien planerade för att åter igen bli en stormakt och besegra Perserriket. Filip blev mördad 336 f.v.t. och då övergavs makten till hans son, Alexander. -
År 336 f.v.t. tog den endast 20 år gamla Alexander över som kung över Makedonien. Han var en skicklig organisatör och krigsledare och genomförde planerna på att anfalla perserna. Han blev en av antikens mest kända personer och kalldes för Alexander "den store". När han dog vid 32 år ålder var han härskare över en av antikens största imperium. -
Efter Alexander den stores död kunde inte hans imperium hållas samman men den grekiska kulturen spreds nu över en ny del av världen. Den grekiska kulturen, som kallades hellenismen, blandades nu med andra högkulturer i söder och öster. Hellenismens centrum blev Alexandria i Egypten, uppkallat efter Alexander den store. -
Den italienska, Apenninska, halvön bestod av flera olika folkslag med egna språk och kulturer. För romarna var det viktigt att få kontroll över dessa områden och få den lönsamma handeln att ske i Rom. De olika folkslagen kämpade emot men de som bodde i Rom lyckades ändå ta över och på så vis växte det romerska riket sig starkt. -
Det första Puniska kriget handlade mycket om kontrollen över Sicilien och stod mellan romarna och Kartago, som länge hade varit fiender. Efter ett stort sjöslag 241 f.v.t. segrade romarna och fick kontrollen över ön. -
Det andra Puniska kriget var mellan Kartago Spaien och romarna. På Kartagos sida fanns nu fältherren Hannibal, som nästan lyckades erövra Rom. Han hade fått hjälp av flera grekiska stadsstater och andra folkslag som romarna tidigare besegrat. Mest känd blev Hannibal då han tågade över Alperna med sina stridselefanter. -
Eftersom Kartago växte sig starkt igen var det en romersk senator som avslutade alla sina tal med "för övrigt anser jag att Kartago bör förstöras". Så blev det också när det tredje Puniska kriget inleddes. År 146 f.v.t. anföll romarna Kartago en sista gång, den här gången bränder dem ned hela staden. Det tredje Puniska blev det värsta för kartagerna. -
Spartacus var en slav och gladiator som ledde ett fånguppror och lyckades få med sig tusentals anhängare. Till slut vann dock romarna och Spartacus själv stupade och för att avskräcka andra från uppror korsfästes sextusen Spartacus anhängare längs Via Appia, vilket är den 26 mil långa vägen in till Rom. -
År 60 f.v.t. kom Julius Caesar till makten. Han var den mest framgångsrika romerska härskaren och ockuperade Gallien (Frankrike) och med hjälp av Kleopatra (som han hade en romans med) kom han att härska över Egypten. Han fick folkets och arméns stöd och kunde utropa sig till diktator på livstid. Julius Caesar kämpade mot många intriger i Rom och han mördades i senaten år 44 f.v.t. av en grupp sammansvurna republikaner. -
I nästan femhundra år hade Rom styrts genom att det fanns två konsuler som i sin tur fick rådgivelse av den romerska senaten. År 31 f.v.t. dock utropade sig Octavianus som kejsare, med stöd från folket i rom, vilket på sätt och vis inled kejsardömet i rom. Officielt började kejsardömet år 27 f.v.t. när den romerska senaten utropade Octavianus som ledare av Rom. -
Orden "Pax Romana" innebär freden i Rom och det var detta son hände under Augustus styre. Förutom några små strider höll sig freden i ca tvåhundra år. När man nu kunde fokusera och lägga arméns kraft på att få riket att växa expanderade romarriket kraftigt. -
Kejsare Caesar Augustus, född Gajus Octavianus, adopterades av sin släkting Julius Cesaer vilket gjorde honom som nästa i kejsarlängden. År 24 f.v.t. utsågs Octavianus till ledare av den romerska senaten och valde då att byta namn till Augustus. Han satte stopp för alla inbördes krig i Rom och ansågs som en klok och försiktig politiker, samtidigt som han kunde vara grym mot sina fiender. -
Konstantin utropades till kejsare av sina trupper år 306. Han grundade den nya huvudstaden Konstantinopel och under hans styre hävdes förföljelsen av kristna. På sin dödsbädd år 337 döptes han till kristen för att han ansåg att då man döptes blev man förlåten alla synder man begått under livet. -
År 313 jämnställde kejsare Konstantin kristendomen med alla andra religioner i riket, vilket då runt 15% av befålkningen förmodligen tillhörde. Detta fick religionen att växa stadigt, som i sin tur gorde så att fler romerska kejsare identifierade sig med religionen. År 380 gjorde kejsare Theodosius kristendomen till statsreligion. -
På grund av interna maktstrider, försämrad ekonomi och folkvandring gjorde att Rom försvagades. Till slut ledde detta till att riket delades i två, Öst- och Västrom. -
Romulus Augustulus var roms sista kejsare. Han avsattes av den germanska hövdingen Odovakar. Detta gjorde att det gamla romarriket i väst upplöstes men i öst skulle det så kallade Östrom uppstå. -
Det finns flera olika teorier till varför rommarriket gick under. Man fick för lite slavar vilket led till kolaps eftersom romarna var vana att ha gratis arbete. Detta hände då de inte erövrade lika mycket land och då fick de inte lika många slavar. En annan teori är att det politiska systemet. Om man la all makten på en person blev landet mer sårbart. Det kan också varit att av att romarna hade flera fiender som angrep från olika håll samtidigt. Troligtvis var det en kombination av alla dessa. -
Adam Erik Denker får denna uppgift av Torbjörn Malmborg i historia. En så bra uppgift att det säkert inte behövs en till. -
Adam Erik Denker får en andra uppgift i detta program av Torbjörn Malmborg i historia.