Svensk språkhistoria timeline.

1000- Runstenar kommer främst från den kristna tiden under medeltiden. Runor, som är ett gammalt sätt att skriva, finns ofta inristade på dessa stenar i ett mönster som ser ut som en orm som slingrar sig över stenen. Det alfabet man använde för att skriva runor kallas futhark. Många svenska ord vi har idag har vi lärt oss genom texter på runstenarna.

Vid den här tiden har kristendomen fått starkt fäste i Sverige, och landet är nu till stor del kristet. Kyrkan har fått en viktig roll i samhället, och kristna traditioner och regler påverkar människors vardag. Prästerna har lärt sig det latinska alfabetet, som används i kyrkan och religiösa texter. Det börjar därför ersätta runorna, som används allt mindre. Prästerna utbildas även i att läsa och skriva på latin, kyrkans språk, vilket gör att det latinska alfabetet sprids.

Johann Gutenberg uppfann och lanserade den första maskinen som kunde gjuta lösa bokstäver i metall för att trycka texter. Denna uppfinning gjorde det möjligt att trycka böcker snabbare och i större mängd än tidigare. Efter hans genombrott började tryckerier snart dyka upp på flera platser, vilket fick stor betydelse för språkets utveckling. År 1483 trycktes den första boken här, något som markerade början på en ny tid för spridningen av kunskap och litteratur

År 1526 lät Gustav Vasa översätta och ge ut Nya Testamentet på svenska. Några år senare, 1541, kom hela Bibeln ut i en svensk översättning som kallas Gustav Vasas Bibel eller Vasabibeln. Det var första gången hela Bibeln fanns tillgänglig på svenska. Översättningen byggde i stor utsträckning på Martin Luthers tyska version av Gamla Testamentet och blev mycket viktig för både språkutvecklingen och spridningen av den protestantiska läran i Sverige.

Under den här perioden tog svenskan in flest lånord från franskan. Att kunna tala franska sågs som något mycket fint och var ett sätt att imponera på andra. Språket användes ofta inom överklassen och i de högre samhällsskikten, särskilt vid hovet och i det kungliga slottet i Stockholm. Franska hade hög status och blev ett mode bland adeln och de bildade.

Under 1800-talet spreds den industriella revolutionen från England till Sverige, vilket ledde till att många nya ord med anknytning till arbete infördes i svenska språket. Exempel på sådana ord är jobb, strejk och intervju.

På 1960- talet blomstrar industrierna och nu börjar fler tycka att det är dags att slänga titlarna i väggen, och börja säga “du” i stället för “ni” eller ens titel. Sverige blir som en rik hippie som bara skiter i omvärlden. Vi bryr oss inte om konventioner, vi ska bygga ett supermodernt land.