Antiken

Knossos/ kreta

Period: 2000 BCE to 1400 BCE

För ca 4 000 år sedan fanns det ett enormt palats i staden Knossos på ön Kreta i Medelhavet, ca 5 km från den nuvarande hamnstaden Heraklion. Knossos var ett huvudcentrum för den minoiska kulturen. Knossos skedde även mycket handel, Knossos var centrum för medelhavs handel.

Mykene

1400 BCE

I Mykene ligger den borganläggning från bronsålder som har givit namn åt mykensk kultur.
Mest berömt är Mykene på nordöstra Peloponnesos, som har fått ge kulturen sitt namn. Borgarna tillhörde uppenbarligen småkungar som med hjälp av sina adelsmän behärskade omgivningarna. De förtryckta bönderna betalade skatter till kungen och jordägarna.

Fenicierna

1100 BCE

Fenicierna var väldigt duktiga arkitekter. Av fenicierna lärde sig grekerna att bygga stora monumentala byggnader i sten och konstruera större segelbåtar. Feniciernas största kulturinsats anses vara att det utvecklade ett alfabete. Innan de utvecklade ett alfabetet använde dom sig av bildskrift.

Kolonistationen börjar

900 BCE

Antikens greker gav sig iväg för att grunda ett stort antal kolonier längs Medelhavets och Svarta havets kuster. Erövringarna var början på tvåhundra år av grekisk kolonisation.I antikens Grekland grundades vanligen kolonier som en konsekvens av överbefolkning och för att befrämja handeln med andra länder, men kolonier kunde även etableras av människor som besegrats av främmande erövrare som de ville undkomma eller av människor som flydde undan sociala oroligheter och inbördeskrig.

Stadsstater växer fram

900 BCE

Efter att Medelhavsområdet och Mellanöstern i tusentals år dominerats av kungariken och klansamhällen växte under 800- och 700-talen f.v.t. en ny form av statsbildning fram i det område som idag är Grekland – stadsstaten.

Antikens Grekland

Period: 800 BCE to 323 BCE

Olympiska spelen

776 BCE

Det började i Grekland för ungefär 3000 år sedan. 776 före Kristus i Olympia, en liten ort på västra Peloponnesos, lär de första antika Olympiska spelen ha ägt rum. Spelen hölls precis som idag vart fjärde år. Sedan urminnes tider dyrkade grekerna guden Zeuz med religiösa offerfester och idrottstävlingar.

Roms grundare

753 BCE

Enligt legenden grundades staden Rom den 21 april 753 f.Kr. på sju legendariska kullar vid floden Tibern av Romulus, den ene av de två bröderna Romulus och Remus. De två hade blivit uppfödda av en varginna och sedan vuxit upp hos herden Faustulus.

Epoken Antiken inleds

700 BCE

Antiken är en benämning för den period då Medelhavsområdet dominerades av grekisk och romersk kultur. Perioden omfattar tiden från omkring 700 f.Kr då de grekiska stadsstaterna växte fram, till andra halvan av 400-talet e.Kr då det västromerska riket gick under.

Grekisk teater

600 BCE

Teater i det antika Grekland utspelades alltid i amfiteatrar och var således en form av friluftsteater. Amfiteatrarna bestod av cirkelformade läktare av sten, som ibland var helt slutna och ibland öppna. Scenen var helt enkelt det runda utrymmet i botten av cirkeln av läktare. Denna yta kallades orchestra.

Persernas erövring

550 BCE

Konflikten började i Jonien (en del av nuvarande sydvästra Turkiet) där några grekiska stadsstater hade hamnat under persiskt välde. När dessa gjorde uppror fick de stöd av Aten varefter det hela blossade upp i en långdragen konflikt som till slut kvästes av perserna.

Romarriket

Period: 509 BCE to 31 BCE

Rom blir republik

500 BCE

Rom styrdes till en början av kungar, men i slutet av 500-talet f.Kr infördes republik. Makten låg då hos senaten som styrdes av två folkvalda konsuler. Det fanns också en folkförsamling, men den hade inte så stor makt.

Demokrati i Aten

500 BCE

I Aten infördes ett demokratiskt styrelseskick i slutet av 500-talet f.Kr., som med smärre förändringar bibehölls fram till 322 f.Kr. då det avskaffades av den makedoniska övermakten. Den atenska demokratin var, i likhet med den som tillämpas i dagens Schweiz, en direkt demokrati och inte representativ, som vår egen.

Slaget vid marathon

490 BCE

Slaget stod år 490 f Kr vid byn Marathon i Attika i Grekland mellan en persisk armé om drygt 20 000 man under kung Dareios och 10 000 atenska greker. Efter ett folkbeslut taget på initiativ av Miltiades beslöt grekerna att slaget skulle utkämpas vid Marathon, där Dareios landstigit för att erövra Grekland.

slaget vid salamis

480 BCE

Grekerna segrar i slaget vid Salamis, där den atenske generalen Themistokles lurar in perserna i Salamisbukten mellan Atens hamnstad Pireus och ön Salamis. De grekiska triremmerna går sedan till anfall och rammar eller sänker många persiska fartyg och bordar andra.

slaget vid Thermopyle

480 BCE

Det mest kända av dessa har blivit känt som slaget vid Thermopyle. Det ägde rum i början av augusti 480 f.Kr och stod mellan grekerna och perserna. Slaget räknas som en del av de s.k. perserkrigen (490-479 f.Kr) och betraktas som ett av de mest kända i Europas krigshistoria.

Peloponneiska kriget

431 BCE

Peloponnesiska kriget var en serie väpnade konflikter i det antika Grekland mellan åren 431 och 404 f.Kr. Striden stod mellan det attiska sjöförbundet, under Aten och det peloponnesiska förbundet under Sparta.

makedonien/ kung filip

382 BCE

Som ung hade Filip vistats i Thebe som gisslan och lärt sig Epaminondas moderna stridsteknik som han senare skulle modifiera och som kom att kallas den makedonska falangen. Filips politiska mål var att göra Makedonien till en stormakt. Han blev kung över Makedonien under svåra tider. Landet var nästan på randen till kollaps, dess grannar var redo att sätta stopp för dess existens och den makedonska staten hade ytterligare försvagats av inre oro.

Alexander den store

356 BCE

Alexander den store eller Alexander III som var hans egentliga kunganamn, var en makedonisk kung som enade grekerna och ledde dem i erövringen av det väldiga perserriket, vilket sträckte sig från Medelhavet österut ända fram till Indien. Alexander skapade därmed ett av världshistoriens största rike.
Under sin uppväxt fick Alexander en bred utbildning och under en tid var Aristoteles hans lärare

Hellenismen

323 BCE

Hellenismen är den tidsepok i antikens historia som börjar med Alexander den stores död 323 f.Kr. och slutar cirka 30 f.Kr. Under denna period kom sociala och kulturella mönster som utvecklats ur grekiska traditioner att dominera stora delar av Medelhavsområdet och nuvarande Iran, Irak och Afghanistan.

Rom kontrollerar den Apenninska halvön

270 BCE

Under 300- och 200-talen erövrade Rom hela Apenninska halvön, och när de började underkuva de andra stormakterna kring Medelhavet under 100-talet f.Kr. inlemmades de själva i den hellenistiska kultursfären.

Första Puniska kriget

264 BCE

Det första puniska kriget bröt ut 264 f.Kr sedan Rom och Kartago länge kämpat om det viktiga Sicilien. Kriget varade i mer än tjugo år och slutade med förlust för Kartago i ett sjöslag år 241 f.Kr. Det var ett svårt nederlag för det folk som ansetts som Medelhavets bästa sjöfarare.

Andra Puniska kriget

218 BCE

Andra puniska kriget var ett av de puniska krigen som 218–201 f.Kr. utkämpades mellan Romerska republiken och Karthago. Andra puniska kriget, som av romarna benämndes "kriget mot Hannibal", var det andra av tre stora krig som utkämpades i olika perioder mellan år 264 och 146 f.Kr

Tredje Puniska kriget

149 BCE

Tredje puniska kriget utkämpades mellan Karthago och Romerska republiken 149–146 f.Kr och var det sista av de puniska krigen. Kriget slutade med att staden Karthago förstördes av den romerske fältherren Publius Scipio Aemilianus

Spartacusupproret

73 BCE

Spartacusupproret var en stor slavrevolt. Den ägde rum i den Romerska republiken 73-71 f.Kr. Upproret leddes av slaven och gladiatorn Spartacus och var det tredje riktigt stora slavupproret i Romerska rikets historia samt även det ur Roms synvinkel allvarligaste. De tidigare upproren utspelade sig båda på Sicilien.

Julius Caesar

59 BCE

Julius Caesar har blivit känd som en av världshistoriens mest framgångsrika fältherrar. De militära framgångarna och hans politiska talang gav honom folkets och arméns stöd. Han kunde därför utropa sig till diktator på livstid. Han fick även en son med Kleopatra som han vägrade sätta över tronen på när han dog.

Kejsare Augustus

31 BCE

Octavianus adopterades i övre tonåren av Julius Caesar då han var hans närmaste manliga släkting. I samband med det tog Octavianus enligt romersk tradition över Caesars släktnamn. Han fick därmed namnet Gajus Julius Caesar Octavianus. Augustus gjorde mycket under sin tid vid makten och blev känd som en ”landsfader”.Under hans långa regeringstid utvecklades staden Rom till en världsmetropol. Konst och litteratur uppmuntrades och staden smyckades med vackra byggnader. Han delade ut gratis spanmål.

Rom blir kejsardöme

27 BCE

Man brukar räkna år 27 f Kr som starten för det romerska kejsardömet eftersom detta är året då Caesars adoptivson Gaius Octavius utropas till Kejsar Augustus. Det romerska kejsardömet höll sedan ihop i ungefär fyra sekel, fram tills Kejsar Theodosius död år 395 e Kr.

Pax Romana

27 BCE

Pax Romana kallades den fredliga tiden under Augustus styre. Förutom mindre stridigheter inom rikets gränser höll freden i cirka 200 år. Samtidigt erövrades stora områden utanför riket och införlivades i det romerska imperiet. Romarrikets gränser expanderade därför kraftigt under perioden med "Pax Romana".

Romarrikets största utbredning

117

Kejsare Konstantin

272

Konstantin är ju mest känd som den förste kristna kejsaren, men han lät döpa sig först på dödsbädden år 337. Det kan ha varit ett rent praktiskt arrangemang. Teologer ansåg på den tiden att alla ens synder blev förlåtna den dag man lät döpa sig

Kristendomen blir statsreligion

391

Kristendomen blir romersk statsreligion och sprids i Europa
År 313 gav kejsar Konstantin den store kristendomen samma ställning som andra religioner i riket. Då var kanske 15 procent av invånarna kristna. År 380 förklarade kejsar Theodosius kristendomen för statsreligion.

Romarriket delas

395

År 395 delades riket i två delar, Västrom och Östrom. Västrom styrdes från Rom medan Östrom styrdes från Konstantinopel. Rom både ett stort och som det ska visa sig ett bräckligt imperium. Interna maktstrider, försämrad ekonomi och folkvandringar försvagar Romarriket. Det leder till att Romarriket splittras i en östlig och en västlig del.

Romarrikets fall

476

Teorierna är många. Att Rom invaderades av fientliga stammar är ett faktum, men det är mer än konsekvens av Roms försvagning än orsaken till dess fall. Det finns ingen enda erkänd förklaring på varför romarriket föll sönder under 400-talet. Teorier finns dock i överflöd