Antiken

Antikens Grekland

Period: 2500 BCE to 500

Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen.

Mykene

1400 BCE

På det grekiska fastlandet byggdes borgar som liknande de på Kreta. En av ruinerna som man funnit ligger i Mykene. Borgen har tjockare murar, kanske för att de var rädda för krig. Mykenarna är de första vi vet som talade grekiska och deras kultur blomstrade ungefär från 1600 till 1200 f.Kr. Mykenarna sägs vara ett väldigt krigiskt folk.

Knossos på Kreta

1200 BCE

Sjöfararna seglade ut i Medelhavet och upptäckte Kreta. Där låg kungapalatset Knossos. Knossos var stort och hade flera våningar. Sådana byggnader fanns ännu inte än Grekland. Det fanns också föremål som importerats från Egypten. Man har även hittat skriftspråk. De tre sakerna tillsammans visar att det var Europas första civilisation.
Man har hittat texter på grekiska från 1200-talet f.Kr.som visar att grekiska kungar då tagit över Kreta.

Fenicierna

1200 BCE

Folket fenicierna grundade många städer över hela medelhavsområdet. Varje stad var en stadsstat, som styrdes av en kung. De var duktiga handelsmän och skeppsbyggare. De feniciska köpmännen sålde papyrusen till grekiska handelsmän och lärde grekerna de bokstäver som vårt nuvarande alfabet bygger på. Man vet att det feniciska folket har funnits sedan 3000 f.Kr. men deras storhetstid kom ungefär runt 1200 f.kr. och varde till 300 f. Kr.

Stadsstater växer fram

1000 BCE

Några hundra år efter det stora katastroferna i Knossos och Mykene så ökade befolkningen, det gjorde så att det kom fler personer till byarna. Då var man tvungen att utveckla byarna till städer. Dessa städer blev så småningom till stadsstater. För att en stad skulle kunna bli en stadsstat så var det tvunget att vara självförsörjande med egna boskap, jordbruk och de styrde sig själva.

Olympiska spelen

776 BCE

De olympiska spelen var de största idrottstävlingar under antiken. De tog plats i staden Olympia och hölls i var fjärde år. Människorna uppfattade spelen som heliga handlingar och därför var det alltid vapenvila under de Olympiska spelen. Det var bara män som deltog men det fanns idrottstävlingar för kvinnor också de hette de heraiska spelen.

Roms grundande

753 BCE

Enligt en legend så grundades Rom av en kung som hette Romulus och som gav staden dess namn. Han hade sin tvillingbror Remus till hjälp. Det sas att bröderna var söner till krigsguden Mars. Det sägs att detta skedde 753 f.Kr.

Romarriket

Period: 753 BCE to 476

Rom var från början en liten handelsstad vid floden Tibern.
Romarriket var en stormakt och dem erövrade många områden runt medelhavet. Deras mål var att få all kust i medelhavet för då kunde de tjäna mycket pengar på tull. Det finns ett stort colosseum i Rom där det kunde hållas i teater och gladiatorkamper. Det var en stor skillnad mellan rika och fattiga människor i romarriket och det fanns alldeles för många slavar. Rom har varit ett kungadöme, republik, till sist så blev det ett kejsardöme.

Kolonisationen börjar

700 BCE

Den nya grekiska högkulturen började få problem och det var att det inte fanns någon plats för dem att odla. Men det fanns en lösning på problemet och det var att man kunde utvandra. Man skickade iväg ogifta män för att bygga en stad på andra sidan havet. Utvandringen pågick mellan 700 f.Kr. till 500 f.Kr. Tillslut så fanns det massa grekiska städer runt om medelhavet och svarta havet. Marseille och Neapel är exempel på städer som blev grundade då.

Epoken Antiken inleds

700 BCE

Antiken är en benämning för den period då Medelhavsområdet dominerades av grekisk och romersk kultur. Den startade 700-talet f.v.t. och slutade 476 e.v.t.

Grekisk teater

500 BCE

Att spela teater uppkom först i Aten på 500- talet f.Kr. Allt började med att man hade en fem dagar lång religiös fest till vinguden Dionysos. På den festen tävlade man genom att framföra körverk till gudens ära. Ett sätt att vinna tävlingen var att ha ett tydligt framförande. Man började låta medlemmarna i kören säga några ord till varandra, av det blev de pjäser. På 400- talet f.Kr. så utvecklades pjäserna och spelades utomhusteatrar med 20 000 platser. Idén spreds sig runt hela medelhavet.

Demokrati i Aten

500 BCE

I Aten införde demokratin under 500-talet f.Kr. Man hade en folkförsamling var nionde dag då man fattade de viktigaste besluten. Det fanns en talestol som vem som helst fick gå upp i. Där gav man ett förslag på kanske en ny lag. Då fick alla rösta om de tyckte att det borde vara så eller inte. Alla hade varsin röst. De var ingen skillnad om man var rik eller inte.

Persernas erövringar

500 BCE

Perserna kommer till iranska höglandet och bosätter sig där. I mitten av 500 f.kr blev Kyros II kung. Han erövrade andra områden där det redan pågick kring mellan folken. På så sätt blev han kung över fler och fler ställen. Kung Kyros lät folken behålla sina kungar, religioner och sitt eget sätt att leva. Men han förbjöd dem att kriga mot varandra. Det persiska riket var ett av historiens mäktigaste imperier.

Rom blir republik

500 BCE

Från början så var Rom ett kungadöme. Men på 500-talet f.kr. så införde de republik, vilket var ett nytt sätt att styra. Republik var att man röstade fram den nya makthavaren i ett val där varje manlig medborgare hade en rösträtt.

Slaget vid Marathon

490 BCE

År 490 f.Kr., skickade den persiske kungen Kyros II ut en stor flotta för att hämnas på grekerna eftersom att de hade gjort uppror och inte ville betala skatt. Men innan de når land så blir de angripna vid Maraton. Efter de förlorade mycket så flydde de tillbaka igen.

Slaget vid Thermopyle

480 BCE

En ny kung Xerxes från persiska riket anföll det grekiska riket genom att ta sig in genom den trånga passagen vid Thermopyle. De lyckades ta sig förbi, trots att Aten hade hjälp av soldater från Sparta, och staden brädes ner. Detta skedde 10 år efter kriget vid Maraton.

Slaget vid Salamis

480 BCE

Senare så lyckades grekerna lura in Xerxes flotta i fällor vid Salamis. Fällorna gjorde så att båtarna förstördes och soldaterna dog. Efter det så gav Xerxes upp.

Rom kontrollerar den Apenninska halvön

475 BCE

Runt 475 f.Kr. fanns det ca 20 olika folkslag på den Apenninska halvön som pratade olika språk. De grekiska invånarna som bodde i greksika stadsstater i den södra delen av Italien blev oroliga när de såg hur köpmännen från Rom tog över handeln med olja och vin. Vilket sedan gjorde att grekerna startade en konflikt och försökte stoppa romarnas fartyg från att komma in. Konflikten spårade tillsist ur och skapade krig mellan dem.

Peloponnesiska kriget

431 BCE

De peloponnesiska kriget startade 431 f.Kr. och höll på till 404 f.Kr. Sparta tyckte inte om att Aten hade fått så mycket makt efter perserkrigen så att ett krig bröt ut. De andra stadsstater som fanns ställde sig antingen på Atens sida eller Spartas sida. Sparta vann den första striden och det tyckte inte de stadsstater som var på Atens sida om. Därför blev det en strid som Sparta förlorade. Man skulle kunna säga att det peloponnesiska kriget inte var ett krig utan mer en serie av konflikter.

Makedonien/Kung Filip

382 BCE

Kung Filip var kung över Makedonien och far till Alexander den Store. När han blev kung av Makedonien så var de i väldigt svåra tider. Landet var på väg att kollapsa. Det ledde till att han utbildade en elitarmé av yrkessoldater. Han hade en stor fiende vilket var Demosthenes. Demosthenes övertalade atenarna att gå i krig mot Filip. Filip vann och blev då ledare över många grekiska stater. Filip planerade att attackera Perserriket men innan han hann det så blev han mördad.

Alexander den store

336 BCE

År 336 f.Kr tog prins Alexander, som då endast var 20 år, över kunga­tronen i Makedonien. Han var en väldigt duktig fältherre och lyckades ta över hela perserriket. Det är en av anledningarna till varför han blir kallad Alexander den store. Egypterna tyckte inte om den gamla kungen i perserriket så därför blev han väldigt omtyckt i Egypten och det finns en stad där som är döpt efter honom.

Hellenismen

323 BCE

Hellenismen är den tidsepok i antikens historia som började när Alexander den Store dog 323 f.Kr. och varade till 300 e.Kr. Under denna period kom sociala och kulturella mönster som hade utvecklats ur grekiska traditioner att dominera stora delar av Medelhavsområdet. Namnet hellenismen kommer ifrån de grekiska namnet på sig själva, hellener. Grekerna kallade sitt land Hellas och de gör de fortfarande idag.

Första puniska kriget

241 BCE

Det var det första kriget av tre mellan romerska republiken och karthago. Krigen hände för att de båda ville ha makt och bestämma över medelhavets handel. Det slutade 241 f.K.r med förlust för Karthago

Andra Puniska kriget

218 BCE

Kartago ville ha bestämma över handeln i västra och södra medelhavet, men det ville romarna också. Så när Kartago hotade Sicilien utbröt det första av tre krig ut mellan Rom och Kartago. Andra puniska kriget tog plats 218–201 f.Kr. Hannibal som var en av generalerna ledde en stor armé mot Rom som bestod av 60 stridselefanter. Romarna kunde inte stoppa dem så de åkte till kartagernas huvudstad. Då hann dem inte erövra Rom eftersom de behövde skydda sin huvudstad. De hann inte i tid och förlora.

Tredje Puniska kriget

149 BCE

149–146 f.Kr var de tredje puniska kriget. Då brände romarna upp hela Karthago. Det sägs att det brann i sjutton dagar. Så kriget slutade med att staden Karthago förstördes helt av branden. De som överlevde fick bli slavar i Rom. Den romerske fältherren Publius Cornelius Scipio Aemilianus var den som förstörde hela Karthago.

Spartacusupproret

73 BCE

Det mest kända upproret i romarriket bröt ut år 73 f.Kr. Det kallades Spartacusupproret efter ledaren Spartacus. Spartacus och några andra slavar rymde från sina ägare och gömde sig på berget Vesuvius i närheten av Neapel. Andra slavar fick höra talas om detta och lämnade de stora jordbruken. Till slut hade mer än 70 000 förrymda slavar bildat en armé med hjälp av stulna vapen. Under några års tid plundrade de stora gårdar och slogs mot romerska soldater. Men till sist blev de besegrade.

Julius Caesar

44 BCE

Julius Caesar var en romersk militär som var viktig när den romerska republiken blev ett kejsardöme. Han åkte för att kriga i Frankrike med en armé som han hade fått av Rom. Eftersom att han var duktig på politik och att kriga så var han populär oss folket. När det var dags att återvända till Rom så visste han att han kunde utropa sig till diktator eftersom att han hade folkets och militärens stöd. De som hade makt innan tyckte inte om det så år 44 f.Kr blev Julius Caesar mördad.

Pax Romana

27 BCE

Kejsare Augustus inledde en tid som man kallar Pax Romana, vilket var en period på 200 år utan krig. Under denna tiden så infördes polis och brandkår, rom blev upprustat, det blev lugnare och tryggare, det blev underlättande handel, colosseum byggdes, gladiatorskolor uppfördes, många lärde sig grekiska och man byggde badhus och tempel som såg ut som de grekiska.

Rom blir kejsardöme

27 BCE

Man brukar räkna år 27 f.Kr. som starten för det romerska kejsardömet eftersom detta är året då Caesars adoptivson Octavius utropas till Kejsar Augustus. Det romerska kejsardömet höll sedan ihop i ungefär fyra sekel fram till 395 e.Kr.

Kejsare Augustus

14 BCE

Caesar Augustus, ursprungligen Gaius Octavius var Julius Caesar adoptiva son. Augustus gjorde mycket under sin tid vid makten och blev känd som en ”landsfader”. Pax Romana var den fredliga tiden under Augustus styre. Förutom mindre krig inom rikets gränser höll freden i cirka 200 år. Augustus fick bara en dotter men det fanns inga planer på att hon skulle ta över makten efter honom så därför adopterade han tre söner. Augustus dog år 14 f.kr. och månaden augusti är döpt efter honom.

Kejsare Konstantin

275

Kejsare Konstantin föddes omkring år 275 e.kr. År 306 e.kr. så dog hans pappa och han utropades till kejsare. Vid den tiden var det fem andra som påstod sig vara kejsare. Varefter Konstantin blev ensam härskare, var en tid av oupphörligt inbördeskrig. Segrar i två fälttåg gjorde honom till ensam härskare över romarriket. Konstantin lät införa kristendomen som romersk statsreligion och lade således grunden till kristendomens fortlevnad och spridning i Europa. Det är det han är mest känd för.

Romarrikets fall

300

En av orsakerna till att romarriket fall var att germanerna trängde på. I slutet av 300-talet ryckte asiatiska ryttarfolk fram mot norra och östra Europa. De germanfolk som bodde där tvingades på vandring in i romarriket. Det ledde till oavbrutna krig och härjningar. I ruinerna av det storslagna romarriket börjar Europa om efter Roms fall.

Kristendomen blir statsreligion

300

Det berättas i Bibeln att Jesus föddes när Augustus var kejsare i Rom (27 f.Kr.−14 e.Kr.). Femtio år senare kom de första kristna till Rom. Romarrikets första kristna förföljdes. De vägrade offra till kejsaren som en gud. Det hände att de tvingades slåss mot gladiatorer och dödades. Trots motståndet växte kristendomen. På 300-talet övergick de romerska kejsarna till kristendomen, som blev statsreligion i riket. De andra religionerna förbjöds.

Romarriket delas

395

År 395 delades romarriket i två delar, Västrom och Östrom. Västrom styrdes från Rom medan Östrom styrdes från Konstantinopel. De anledningarna som gjorde att romarriket delades till två delar var att interna maktstrider, försämrad ekonomi och folkvandringar försvagar Romarriket.