-
-
Grekerna var duktiga sjöfarare och med deras fartyg nådde de bland annat ön Kreta i Medelhavet. Där hade Europas första civilisation vuxit fram för cirka 4000 år sedan f.kr. Kreta var uppdelat i många småriken och i öns största kungapalats låg i Knossos. -
Grekerna utvecklade sin egen civilisation och byggde en kungaborg i Mykene på fastlandet. De utvecklade även sitt skriftspråk. De ägnade sig också åt handel på Medelhavet. Kungapalatset i Mykene hade till skillnad från Knossos tjocka murar, det kanske är var ett tecken på att kungarna var rädda för krig. -
Fenicierna var sjöfararfolk och de levde vid östra delen av Medelhavet och de var kända för sin handel och sin förmåga att bygga skepp. Fenicierna byggde även städer kring stora delar om medelhavet. Fenicierna lärde grekerna de bokstäver som vi kan hitta i vårt alfabet idag. -
På 1100-talet f.kr drabbades både Knossos och Mykene av många katastrofer. Palatsen övergavs och handeln upphörde. Man vet inte vad som hände. Kanske så var det ett vulkanutbrott, jordbävning eller krig. Handeln kom igång igen och befolkningen växte. Byar blev till städer som utvecklades till stadsstater. -
Rom grundades av en kung som hette Romulus och det var han som gav staden "Rom" dess namn. Romulus hade en tvillingbror som hette Remus till hjälp. Man sa att bröderna var söner till krigsguden Mars. Kanske förstod många romare att legenden om Romulus och Remus var en myt. -
Befolkningen blev för stor i städerna, så de blev tvungna att flytta till andra delar som ligger i medelhavet. -
De olympiska spelen var de största idrottstävlingar under hela Antiken. De spelades vart fjärde år och det var alltid i staden Olympia. Dessa och alla andra idrottstävlingar uppfattades som en religiös handling för att hedra Zeus eller andra grekiska gudar. -
Antiken inleds. Handeln och kulturen blomstrade. -
Atens demokrati infördes år 500 f.kr De viktigaste besluten i Aten var i folkförsamlingen, där medborgarna samlades var nionde dag. Det kunde handla om nya lagar, ekonomi eller om krig. -
Varje år hölls där en stor fest till vinguden Dionysos ära. Man tävlade genom att framföra körverk. Efter hand lät man medlemmarna i kören säga några ord till varandra och så växte teatern fram.
År 400 f.kr utvecklades teatern i Aten och pjäserna spelades på en utomhusteater. -
Från början var Rom styrd av kungar. Men på 500-talet f.kr införde romarna en republik. Makthavarna utsågs genom val, där alla manliga medborgare hade rösträtt. -
Den persiske kungen skickade ut många soldater för att hämnas på Aten. Men istället anföll atenarna perserna vid Maraton. Atenarna lyckades sen besegra den persiska armén. -
Efter 10 år så var det dags igen och vid Termopyle fick den atenska armén hjälp av soldater från Sparta. De slogs tills det bara var en kvar, men förlorade. Aten brändes sen av de persiska soldaterna. -
Men senare lyckades då grekerna lura in perserna i en fälla vid ön Salamis och besegrade dem. Då gav perserkungen upp också blev det slut med kriget. -
Peloponnesiska kriget var en serie väpnad konflikt i det antiken mellan åren 431 och 404 f.Kr. Kampen stod mellan det attiska sjöförbundet, under Aten och det peloponnesiska förbundet under Sparta. -
Perserna erövrade en hel del länder i Asien och Afrika. Exempel på länder var då Turkiet, Babylonien, Egypten, Fenicien. Perserriket blev sen ett ännu större imperium och det omfattade stora delar av antikens världar från Nilen till Indus i öster. Sen till svarta havet i norr till den Persiska viken i söder. -
Kung Filip var född 382 f.kr i Pella och dog 359 f.kr. Han var Alexander den stores pappa och var kung över Makedonien. Filips mål var att göra Makedonien till en stormakt, men när han blev kung över Makedonien så levde alla under svåra tider. Landet höll på att kollapsa och grannar var redo att sätta stopp för dess existens. Många år senare började Filip förbereda angreppet mot perserriket, men blev sen mördad. -
Alexander var en ung kung, men han var en skicklig fältherre och lyckades erövra perserriket och det var då folket kallade han för Alexander "den store". Alexander var hård mot besegrade fiender och han lät bränna ner hela städer. I Egypten byggdes där en stad som döptes efter Alexander. De nämnde staden Alexandria till hans ära. När Alexander dog var han bara 32 år gammal. Han var då härskare över det största imperiet hittills under antiken. -
Alexander den stores rike delades upp i fyra delar. Grekerna grundade åtminstone 70 nya städer runt om det gamla perserriket och även i Egypten. I städerna kunde perser och andra ta del av grekisk kultur. Den kultur som utvecklades kallas hellenism. -
Vid den här tiden fanns det omkring tjugo folkslag med olika språk och kulturer på den Apenniska halvön. De tre största var kelterna längst upp i norr och grekerna i söder. I landskapet runt floden Tibern fanns flera mindre folkstammar som talade språket latin. När staden Rom växte fram uppstod olika konflikter mellan dessa folkstammar och de som också bodde i staden. I striderna segrade romarna och Rom blev på så sätt en stadsstat med makt över hela landskapet. -
Första puniska kriget var det första av de tre Puniska krigen och det var mellan Romerska republiken och Karthago. År 264 f.kr lyckades en grupp legosoldater från Italien tillskansa sig Messana på Sicilien. -
Andra puniska kriget som romarna benämndes "kriget mot Hannibal", var det andra av tre stora krig som utkämpades i olika perioder. -
Det tredje Puniska kriget var det sista av de tre Puniska krigen och slutade år 146 f.kr. Kriget slutade med att staden Karthago förstördes av den romerske fältherren Publius Scipio Aemilianus. -
Julius Caesar var född år 100 f.kr och dog år 44 f.kr. I Rom var han en romersk militär, statsman och skriftställare. Under Julius Caesars tid som fältherre erövrade han de romerska soldaterna Gallien. Han tog också kontrollen över Egypten tillsammans med landets drottning Kleopatra. Efter Caesar kallades de högsta romerska härskarna för kejsare. -
Slavarna gjorde uppror i romarriket och bröt ut år 73 f.Kr. Det kallades Spartacusupproret efter ledaren Spartacus. Spartacus och några andra slavar rymde från sina ägare och gömde sig på berget Vesuvis. När andra slavar fick höra om detta lämnade de stora jordbruken. Till slut hade mer än 70 000 rymda slavar bildat en armé med hjälp av stulna vapen. Till sist besegrades slavarna och 6000 av dem korsfästes. -
Innan Julius Caesar dog adopterade han ett barn via namnet Agustus Octavianus som var född år 63 f.kr. När Caesar dog blev det ett slags krig om vem som skulle få styra landet efter honom. Agustus vann då kriget och blev Roms nya kejsare och när han belv det ändrade han sitt namn till Agustus Caesar. Agustus Caesar dog år 14 e.kr i Nola Italien. -
Från början var Rom ett kungadöme, men när Augustus blev kejsare blev Rom sen till ett kejsardöme. -
Romarrikets språk latinet användes länge av präster och naturvetare i hela världen. Den katolska kyrkan förde med sig det latinska alfabetet bland annat till Sverige. Italienska, franska, rumänska, portugisiska och spanska bygger alla på latinet.
Lagarna i många länder i Europa är påverkade av den romerska rätten.
Den Euroepiska unionen har liknats vid kejsar Augustus idé om Pax Romana – ett fredsrike i Europa. -
Kejsare Konstantin eller Konstantin den store tog makten över Rom år 270 e.kr. Han var romersk kejsare från det att han utropades till Augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. -
Kristendomen blir romersk statsreligion i Europa år 313 e.kr. Kejsar Konstantin gav den store kristendomen samma ställning som andra religioner i riket. Då var kanske 15 procent av invånarna kristna. År 380 förklarade kejsar Theodosius kristendomen för statsreligion. -
År 395 delades romarriket i två delar, Västrom och Östrom. Västrom styrdes från Rom medan Östrom styrdes från Konstantinopel som då är dagens Istanbul. -
År 476 e.kr har i historieskrivning angivits som Romarriket då skulle slutas och medeltiden skulle börja.