-
Period: 3000 BCE to 750 BCE
Forntiden
När forntiden går över till vikingatid flyttar många. Då tar de språket med sig och allt eftersom samhället utvecklas och människor sprider ut sig gör även språket det. Detta bildar i sin tur dialekter som så småningom formar nya språk. Folket under vikingatiden kallas för urideuropéer, språket de talade kallas för urgermanska, som idag är nederländska, tyska och engelska. En del av urgermanskan var urnordiskan. Urnordiskan är idag de nordiska språken. -
Period: Jan 1, 1000 to Jan 1, 1100
Runskrifternas tid
Under forntiden hade folket i Sverige skrivit med runskrift. Majoriteten av de runstenar vi hittar idag är från 1000-1100-talet och under vikingatiden blev de allt färre och färre. Dock är den äldsta runa vi hittat daterad till så tidigt som år 100 efter Kristus. Men trots att det var så länge sedan vi använde oss av runskrift har vi fortfarande många arvord kvar, till exempel moder, fader, hus, sten, stol och yxa. -
Period: Jan 1, 1050 to Jan 1, 1200
Tidigmedeltid
För cirka 900 år sedan tog vikingatiden slut och Svea Rike inledde en ny era: medeltiden. Under medeltiden blir Sverige kristet och i kyrkan talades latin, så Sverige byter till det latinska alfabet, det alfabet vi använder än idag. Eftersom grekiskan också var mycket vanlig i kyrkan har vi kvar låneord från dem. Vi har även låneord från många andra språk, som till exempel tyskan. Tyskan influerade oss ganska mycket under medeltiden då många tyskar flyttade hit. -
Jan 1, 1280
Sveriges första bok
Under 1280-taler få Sverige sin första bok: Älder Västgötalagen av Erik Magnusson. -
Period: Jan 1, 1350 to Jan 1, 1527
Senmedeltid
Under senmedeltiden sker enorma förändringar för det svenska språket. Tidigare har språket både till skrift och tal skilt sig enormt över landet. Men nu sätter man upp regler för hur vokaler och konsonanter både ska skrivas och uttalas. Mycket kyrklig och världslig litteratur översätts. Under 1440-talet konstruerades en maskin som kan gjuta in bokstavstyper. Tryckerier växer mycket snabbt i Sverige och 1483 får vi vår första tryckta bok. -
Period: Jan 1, 1380 to
Den dansk-norkse unionen
Mellan år 1380 och 1814 hade Danmark och Norge en union tillsammans, i den ingick även Island, Grönland och Färöarna. Under denna tid hade danskan och norskan samma språk till skrift. När Norge 1814 blev fritt från unionen ville de ha ett eget skriftform. Men en språklig förändring tar tid och det dröjer ända till 1885 stortinget i Norge inför ett nytt språk. Språket kallas för nynorsk, det talas av flest i Norge idag. Men bokmål, det norska talade när de var i union med Danmark talas än. -
Jan 1, 1436
Dikt av biskop
1436 skriver en biskop en dikt, nu börjar språket sakta men säkert likna det vi använder idag. -
Jan 1, 1541
Gustav Vasas bibel
Boken från senmedeltiden som varit viktigast för svensk språkhistoria är Gustav Vasas bibel, skriven år 1541. Bibeln översätts och nu blir stavningen betydligt mer konsekvent. Översättningen av bibeln leder till att fler böcker skrivs i området kring Mälaren och götamålet minskar. Gustav Vasa tyckte mycket om den vackra franskan och såg till att vi fick ett utvecklat kanslispråk med långa, invecklade meningar rika på latinska ord. -
Period: to
1600-talet
Under 1600-talet skedde även förening hemma i lilla Sverige. Regeringen tycker att det är för stora skillnader mellan dialekterna, en från norr förstår inte någon från söder. Detta försvårar för svenskarna att förstå varandra, regeringen tycker att alla ska tala likadant. Rikssvenskan införs, det korrekta sättet att tala svenska. Men även om folket nu tvingas tala på ett visst sätt dör dialekterna absolut inte ut. -
Olof von Dalin
Mellan 1732 och 1734 skrev Olof von Dalin en veckotidskrift. Nu är skriften så likt det vi skriver idag att det är helt, år 1732, man märker gränsen för ny och gammal svenska. -
Svenska Akademin
Året är 1786 och Gustav III grundar Svenska Akademien. Detta har varit enormt viktigt för vår språkhistoria. Akademins uppgift är nämligen att uppodla det svenska språket, de ger ut ordböcker och ändrar stavningen på lånord. -
Period: to
1800-talet
Här går det fort, nu är vi inne på 1800-talet och den industriella revolutionen som pågått i England har äntligen nått Sverige. Detta leder till att vi nu tar en massa låneord från engelskan. Under 1800-talet ökar även läsningen runt om i landet när det blir vanligare med dagsnyheter. Detta leder till att rikssvenskan sprids, men trots detta kvarstår en markant skillnad mellan dialekterna i landet. -
Period: to
1900-talet del 1
Här kommer några viktiga punkter från 1900-talets språkförändring:
Tal och skrift kommer närmare varandra - detta går år båda håll, man börjar skriva som man talar och tala som man skriver. -
Period: to
1900-tale del 2
Dialekterna utjämnas - när fler börjar läsa, även i byarna tack vare sänkta priser på tidningar och skolan blir tillgänglig för alla jämnas skillnaderna ut. Men det som påverkade dialekterna mest var folkomflyttningarna efter andra världskriget. Människor rör sig över gränserna för hur man talar och språket följer med i samhällets förändringar. Många kan känna oro för att dialekterna ska utrotas, men detta kommer inte att ske. -
Period: to
1900-talet del 3
Svenskan lånar många ord från engelskan - detta leder också till att man skriver den modernaste ordbok vi har; Nationalencyklopedins ordbok. -
Kunglig reform
1906 förmedlar en kunglig förordning att stavningen ska reformeras. Till exempel ska nyfödt bli nyfött och hvilken ska bli vilken. Men förändring i språk tar lång tid, det dröjer ända till 1937 innan reformen faktiskt går igenom. -
Tidningarnas Telegram
1976 tar vi bort verb i plural form. Det hade ju inte funnits i talspråket på flera hundra år, så varför skriva det? Rekommendationen om att ta bort verb i pluralform kom redan 1945 av Tidningarnas Telegram, men det dröjde som sagt till 1976 innan det blev ett faktum.