Svenska språkhistoria

  • 1 CE

    Svenskans språksläktträd

    Svenska tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Den har många grenar, och svenska kommer från den germanska grenen, som delas upp i tre delar: nordgermanska, västgermanska och östgermanska (den sista är utdöd idag).Svenskan tillhör den nordgermanska grenen, även kallad de nordiska språken. Här finns svenska, danska, norska, isländska och färöiska.
    Svenska är närmast släkt med danska och norska, och mer avlägset med isländska och färöiska, eftersom de har bevarat det gamla språket bättre.
  • 800

    Runsvenska (ca 800 - 1225)

    Den första perioden i det svenska språkets historia kallas runsvenska. Då användes det äldre runalfabetet, så kallade runor. Runorna ristades oftast i trä eller sten, till exempel på runstenar. Språket som användes liknade fornnordiska, ett språk som talades i hela Norden. Under den här tiden fanns inga böcker, och texterna var korta och ofta religiösa eller minnestexter.
  • 1225

    Fornsvenska (ca 1225–1526)

    När kristendomen kom till Sverige började man använda det latinska alfabetet. Den första texten med de nya bokstäverna är Äldre Västgötalagen (ca 1225). Språket förändrades mycket under denna period. Man började skriva långa texter, och svenskan fick många lånord från latin (kyrka), grekiska (utbildning och vetenskap) och tyska (handel och yrken). Det blev vanligare att skriva lagar och religiösa texter.
  • 1225

    Västgötalagen och latinska alfabetet

    När kristendomen kom började man använda det latinska alfabetet istället för runor. Västgötalagen är en av de första texterna på svenska med latinska bokstäver och visar hur språket började förändras från fornnordiska till en mer modern form.
  • 1526

    Äldre nysvenska (ca 1526–1732)

    Denna period inleds med att Nya testamentet översattes till svenska år 1526, och senare kom hela Bibeln i Gustav Vasas bibel (1541). Det här var viktigt eftersom det hjälpte till att skapa ett mer enhetligt skriftspråk i hela Sverige. Svenska blev det språk som användes i kyrkan, skolan och staten. Under den här tiden påverkades språket fortfarande mycket av tyskan, till exempel i ordförråd och sätt att bygga meningar. Stavningen var inte standardiserad än.
  • 1526

    Gustav Vasas bibel

    Tryckningen av Gustav Vasas bibel var viktig för svenskan eftersom den skapade en enhetlig version av språket. Den användes i kyrkan och av myndigheter, vilket hjälpte människor över hela landet att förstå varandra bättre.
  • Yngre nysvenska (ca 1732–1900)

    Perioden börjar med att tidningen Then Swänska Argus gavs ut år 1732 av Olof von Dalin. Den använde ett enklare och modernare språk, och det påverkade hur man började skriva i böcker och tidningar. Under 1700-talet kom många franska ord in i språket, särskilt bland överklassen – till exempel inom mode, mat och kultur. I slutet av 1800-talet började engelskan få inflytande, särskilt genom teknik, industri och handel. Språket blev också mer standardiserat.
  • Then Swänska Argus

    Denna tidning, som började publiceras under 1700-talet, skrev på ett enklare och mer modernt språk. Den bidrog till att svenskan blev mer tillgänglig och liknade det talade språket, vilket gjorde språket mer levande.
  • Nusvenska (från ca 1900 till idag)

    Nusvenska börjar omkring år 1900. En viktig förändring var stavningsreformen 1906, där man förenklade stavningen, till exempel genom att skriva "f" istället för "fv" och "hv". Efter det blev skriftspråket mer likt talspråket, och man ville att det skulle kännas naturligare. Under 1900- och 2000-talet har engelskan påverkat svenskan mycket, särskilt inom teknik, musik, film och internet. Många ord har också lånats från invandrarspråk som arabiska, turkiska och romani. Nya ord skapas hela tiden.